101

Livsstilsinterventioner i äldre personers vardagsliv för hälsa, välbefinnande och aktivitetsanpassning

Ann Johansson ^1,*Anita Björklund ¹

¹Avd för Rehabilitering, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, Jönköping, Sverige

Tema: Hälsofrämjande perspektiv

Stadier i livet: Äldre

Projekttyp: Forskningsarbete

Bakgrund: Studien är inspirerad av Lifestyle Redesign ® och anpassad till svensk kultur med stöd från norsk och engelsk forskning. Frågan var om programmet är användbart för svenska äldre personer och om det är genomförbart på 4 månader.

Syfte: Att undersöka om ett hälsofrämjande aktivitetsbaserat program för äldre hemmaboende personer kan bibehålla, alternativt förbättra, generell hälsa, välbefinnande och aktivitetsanpassning.

Metod: Studien har en experimentell design med kontrollgrupp i kombination med intervjuer av interventionsgrupp. Studien omfattaren pilotstudie med 9 deltagare och en fullskalestudie med 22 deltagare i interventionsgrupp och 18 i kontrollgrupp. Under 2010-2012 fick tre grupper med äldre personer hälsofrämjande interventioner under 2 timmar/vecka i 4 månader. Grupperna leddes av arbetsterapeuter från landstingets primärvård. Varje gruppträff startade med en föreläsning, följt av gruppdiskussioner och erfarenhetsutbyte samt avslutades med en aktivitet som var kopplad till temat. Kontrollgruppen erhöll individuell arbetsterapi, men deltog inte i någon gruppintervention.

Resultatet mättes med Short Form -36, Life Satisfaction Index-Z och Meaningful Activity Participation Assessmenent vid baslinjen och efter 4 månader samt med intervjuer av interventionsgrupp. Kvantitativ data analyserades med både parametrisk och icke-parametrisk test.Kvalitativ innehållsanalys, med deduktiv utgångspunkt i begrepp från modellen Occupational Adaptation, användes för analys av intervjumaterialet.

Resultat/preliminärt resultat: Resultatet visar signifikanta förbättringar i generell hälsa och positiv trend för psykologiskt välbefinnande för deltagarna. De bibehöll och förbättrade till viss del sin aktivitetsanpassning. Det fanns ingen signifikant skillnad mellan interventionsgrupp och kontrollgrupp.

Slutsats: Att delta i meningsfulla, utmanande aktiviteter i olika miljöer stimulerar aktivitetsanpassningsprocessen. Detta borde arbetsterapeuter använda sig av för att möjliggöra för äldre personer att optimera sina aktiva liv.

Nyckelord: Experimentell design, Occupational adaptation, Primärvård