120

Trötthet/fatigue, vardagens aktiviteter och nedstämdhet ett år efter stroke

Carina Sandström ^1,*

¹Arbetsterapi, LSA, Akademiska sjukhuset, Uppsala, Sverige

Tema: Vardagsaktiviteter

Stadier i livet: Vuxna

Projekttyp: Magister/masteruppsats

Bakgrund: Trötthet/fatigue är ett problem för många personer som drabbas av stroke och personer med funktionsnedsättningar efter stroke får ofta problem med vardagliga aktiviteter som hushållssysslor eller återgång i arbete. Kunskapen om orsaken till samt hur trötthet/fatigue påverkar det dagliga livet och vardagliga aktiviteter är idag liten.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva självskattad trötthet i förhållande till självskattad delaktighet i vardagliga aktiviteter och självskattad nedstämdhet för personer ett år efter insjuknandet i stroke.

Metod: I denna deskriptiva tvärsnittsstudie besvarade 210 personer som bedömdes behöva rehabilitering i det akuta skedet frågeformulären Fatigue Severity Scale, Occupational Gaps Questionare, och Stroke Impact Scale. Data analyserades med Spearman Rangkorrelation och Chi2 test.

Resultat/preliminärt resultat: Korrelation mellan självskattad trötthet, antal aktivitetsgap och nedstämdhet var låg (r=0.3). Personer med måttlig/svår stroke skattade något högre grad av trötthet, dock inte signifikant högre och hade signifikant fler aktivitetsgap (p=0.002)  än personer med mild stroke. Individer med mild stroke hade också stora problem med trötthet och aktivitetsgap. Personer under 65 år skattade något högre grad av trötthet jämfört med den äldre gruppen medan personer 65 år eller äldre hade något fler aktivitetsgap än den yngre gruppen, dock fanns inga signifikanta skillnader mellan grupperna.

Slutsats: Studien visar att det fanns stora individuella skillnader inom grupperna vilket visar på vikten av individanpassad rehabilitering. Det är därför betydelsefullt att även individer med mild stroke får möjlighet till stöd, uppföljning och rehabilitering efter stroke, då många upplever en högre grad av trötthet och nedsatt delaktighet i vardagens aktiviteter jämfört med en svensk referensgrupp.

Nyckelord: adl, bedömning, trötthet